Nu vet jag inte vart jag ska ta vägen:

Nu vet jag inte vart jag ska ta vägen: Jag vaknade i går av att jag grät. Ja jag drömde en mardröm att jag vart förlamad. Kunde inte somna om efter det så jag gick in i en dusch. Men det var det dummaste jag kunde göra då. Man bara grät och grät. Jag vill inte längre. För tanken kom att det kanske är sista gången att duscha själv hemma. Senan när jag skulle gå till tågen så var det så hemskt att säga hejdå till Julia och Donald. Jag har aldrig vart så rädd att vara på väg till ett sjukhus……….. Under dagen så vart det bara en massa blodprover, ja hela 11st. På kvällen fick jag permis i 4h. så då möte jag upp Dennis i stan. Vi gick på Baksmällan 2. jag vad ska jag säga om det… GÅ OCH SE DEN!!!!! Nu när jag vakna 06.00 så vart det ännu mer blodprover. Väntar på att jag ska ner på op. Jag hinner inte skriva nåogt mer nu tyvärr. Men tack för allt stöd jag har och får från alla. NU ÄR JAG LIV RÄDD MÅSTE JAG SÄGA!!!! JAG VILL INTE LÄNGRE!!!! Ska försöka skriva så fort jag kan, så kanske i morgon att mamma eller någon får skriva hur det går på op idag Ha det s bra alla så ses vi på bena sedan =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0